Finns det några dikter skrivna om Apollo 11?

20JULY1969 av WW Cooper
De gjorde det, vi alla gjorde det, bara lite
som vikingarna lämnar runor och lite mer.
tar det mindre ljuset där Gud placerade den
Visa oss vad en heaven's för.
De loped som divings uited kängurur
över det sterila världen av en natt står,
körande månen buggar och golfbollar att roa
barnen, medan stjärnorna gled genom våra händer.
De är borta nu krymper och krympta utrymme.
Beröm är deras; Det är vår sak att undrar varför
världen är fortfarande platt och drömmar är av nåd
Så bända jag tro mindre varje sommar,
Öppna som förlorade förra året för att se de ljusa
jorden juvel smidig och blå sammet natten.
(Analog magazine, 1979 om jag minns)
~

ODE TILL ALSEP
Med alla världen väntar
Vi vände blicken mot himlen.
Minns den dagen när vi alla såg genom
Våra Elektriska fönsterhissar på universum,
Se gamla kulor från en ny synvinkel?

Tre gånger igen, och igen, och igen,
Fallande på dansande lågorna,
De skyndade, slow motion, genom gamla damm
Vem minns fortfarande nu deras namn?

De gjorde det otänkbara, uppnått det omöjliga,
Gick där ingen hade kommit före och mycket mer.
"Ho-hum! .. .en annan lanseringen, säger du?
Är fotboll på Channel Four?"

Mekaniska kolonisterna kvar
När vi blästrat hem i våra fartyg
Drog liv i magen från splittring atomer,
Energigivande elektroniska chips.

De kände värmen i gamla bränder,
Månen-embers, bankas djupt inne.
De kände den star-bitarsdelen streaming,
Och mullrande tyst tidvattnet.

ALSEP röster, talar till jorden
I tjattrande bits och bytes
Skickade tillbaka sina koloniala skatter
Genom den lunar dagar och nätter.

De mäts lem-chockade solar vindar,
Ändra avgifterna i finfördelat landområden,
Och vibrerande signaler korsade tomrummet,
Ryckningar inked fingrar på metall händer.

Fotspår och hjulspår, oföränderlig, fortfarande.
Som vägar till framtiden blänker de.
Solipsistiska sentinals converse med sig själva,
Men det finns ingen kvar som kan lyssna.
George Hastings
1 oktober 1977