Vad är marxistisk tolkning av det engelska inbördeskriget?

marxismen som en teori fanns inte vid tiden för inbördeskriget, det var inte concieved av Karl Marx förrän 1800-talet. Dock han förmodligen skulle ha tagit sidan av parlamentarikerna eller roundheads som de kämpade för folket och det tog makt från en enda enväldig härskare. Enligt marxismen, nästa steg mot en comunist stat skulle ha varit för parlamentarikerna att krossa allt motstånd (vilket hände ganska mycket) och sedan att återvända till sina tidigare platser och låta landet styra sig själv (detta var aldrig sannolikt att hända) föregående svaret missar poängen. MARX var naturligtvis en 19 cent person men det finns en marxistisk syn på det engelska inbördeskriget. Läs några arbeten av CP Hill m.fl. Det är inte riktigt min grej, men i varje situation klassiska marxistiska kan se en progressiv och en icke progressiv sida, och rebellerna var naturligtvis den progressiva sidan.  Enkelt uttryckt ser marxister engelska inbördeskriget som en viktigaste steg i klasskampen medelklassens mot aristokratin.  Svar De tidigare två bidragsgivarna gjort framsteg i sann marxistiska förklaringen av så kallad "engelska revolutionen," med hjälp av begreppet ekonomisk determinism kan man gå vidare. Det engelska inbördeskriget var en all-alltför-nödvändiga övergången från det feodala funktionsläget av produktionen till kapitalisten: en minoritet, borgerliga revolution. Det besatt sociala skiljelinjer mellan den härskande klassen, som bestod av omoderna Stuart monarchyen, adeln och den etablerade anglikanska kyrkan och framväxande medelklassen av handelsmän, lågadeln och puritaner. (Men revisionister har visat att ett stort antal rojalister ökade från medelklassen.) Den rådande och radikal reformert uppfattning, beskrevs senare av tyska sociologen Max Weber som den protestantiska etiken, bidragit till en ökad känsla av kall, arbetskraft och tecken på frälsning i form av rikedom. T.ex. grunderna för det moderna kapitalistiska systemet. De lägre klasserna representerades av nivellörer och grävare, vars krav kan liknas vid den Sans Culottes under franska revolutionen, men gjorde lite i vägen för inbrytningar. Resultatet av de tre krig var ett avskaffande av monarkin och staten kyrkan gamla institutioner, inrättandet av en oberoende kyrka och en skenbart begränsad regering baserad på individuella rättigheter. Det senare innebar några motståndare till dominans borgarklassens politiska och ekonomiska makten. Saker gick ju inte så smidigt som samväldet under Oliver Cromwell gav vika för den militära diktaturen av protectoraten, som föll isär med Cromwells död och återställande av Stuartsen under Charles II 1660. Denna reestablished ordning skulle igen rivas sönder i den ärorika revolutionen 1688, som inrättades den moderna parlamentet och Bill of Rights.