Vilka var Genèvekonventionerna?

Det finns 4 Geneve konventioner (bildades ursprungligen i Genève) som en grund för humanitär rätt och som senast reviderade och utökade 1949. Den mest kända är den tredje som avser behandling av krigsfångar. Dessutom finns det också 3 protokoll de benämns "Genèvekonventionerna från 1949" eller mer allmänt "Genèvekonventionen". Senare konferenser har till bestämmelserna om förbud mot vissa typer av krigföring och andra frågor på inbördeskrig. De flesta länder i världen har undertecknat. De består av 3 allmänna artiklar och sedan konventionen specifika. De var började med Henri Dunant efter hans erfarenheter som en första hand vittna om fasorna i kriget i slaget vid Solferino 1859. De undertecknande länderna har gett Röda korset (Röda korsets internationella kommitté) mandat att skydda offren för internationella och interna väpnade konflikter inklusive fångar flyktingar och civila. Den mest kända är artikel 3 och ett utdrag påstår "nonkombattanter, soldater som har lagt ned sina vapen och soldater som är hors de combat (av kampen) på grund av sår, frihetsberövande eller någon annan orsak skall under alla omständigheter behandlas humant, inklusive förbud mot övergreppen på personliga värdighet, i synnerhet förödmjukande och förnedrande behandling. Bortgången av meningar måste också uttalas av regelbundet konstituerade domstol, ger alla rättsliga garantier som är erkända som oumbärligt av civiliserade folk." Konventioner Första Genèvekonventionen (ursprungliga 1864) "för förbättring av villkora av sårad och sjuk i krigsmakten i fältet" andra Genèvekonventionen (ursprungliga 1906) "för förbättring av villkora av Wounded, sjuka och skeppsbrutna medlemmar av väpnade styrkor till havs" tredje Genèvekonventionen (ursprungliga 1929) "i förhållande till behandling av fång av kriger" fjärde Genèvekonventionen (1949 - baserad på delar av Haagkonventionen 1907 IV) "i förhållande till skyddet av civila personer i tid av Kriger" protokoll jag (1977) skydd för offren i internationella väpnade konflikter II (1977) skydd av offer för icke-internationella väpnade konflikter III (2005) antagandet av ett ytterligare utmärkande Emblem