Vad är skillnaden mellan isoton hyperton och hypoton lösningar?

Orden isoton, hyperton och hypoton avser förhållandet mellan två lösningar.
-När två lösningar är isoton till varandra, har de två lösningarna samma mängd solute som alla andra.
-När en lösning är hyperton med hänvisning till en annan lösning, att lösningen har mer solute än den andra.
-När en lösning är hypoton med hänvisning till en annan lösning, att lösningen har mindre solute än den andra.
-Alltså, på en skala av ökande koncentrationsfördelningen, kan du justera tre lösningar som denna: hypoton--> isoton--> hyperton.
För det andra, eftersom ämnen flytta från en region i hög koncentration (mer solute) låg koncentration (mindre solute), kom ihåg att koncentrationsfördelningen alltid flyttar från en hyperton lösning till en hypoton lösning eller lösningsmedel kommer alltid gå från en hypoton lösning till en hyperton lösning.

Ett bra sätt att komma ihåg här är att veta "hyper" innebär ovanstående (mer än) och hypo betyder "under" (mindre än), e.g. i hyperaktiva = att vara riktigt energisk eller mer energisk än normalt vs. hypotermi = att vara mycket kallt eller under den normala temperaturen.
Ett sätt att räkna ut om en lösning är isoton, hyperton eller hypoton med avseende på en annan lösning är att klura ut lösningar tonacities. Tonacity är ett mått på solute i en lösning. Därför har något hyperton mer tonacity eller mer lösning än en annan lösning. Vissa människor lära sig begreppet "solute potential," som har ett liknande koncept till tonacity.

Exempel:
En 0,4 mol glukos lösning är isoton en 0,4 mol glukos lösning.
En 0,4 mol glukos lösning är hyperton till en 0,2 mol glukos lösning.
En 0,2 mol glukos lösning är hypoton en 0,4 mol glukos lösning.