Svackan försäljning stämpelskatt?

Svackan försäljning stämpelskatt?

. Problem för övervägande: 1.1 S. 50B ger för beskattning av kapitalvinster som uppstår i en svacka försäljning. "Nedgången försäljning" har definierats av S. 2(42C) innebär överföring av ett eller flera företag till följd av försäljning för klumpsumma ersättning utan värden tilldelas enskilda tillgångar och skulder i sådan försäljning annat än för utbetalning av stämpelskatt. Ett "företag" har definierats vide S. 2(19AA) att inkludera någon del eller en enhet eller en uppdelning av dessa eller en verksamhet som helhet. 1.2 dessa bestämmelser har införts genom skattelagen, 1999 w.e.f. 1-4-2000 för att gå till vila de allvarliga tvivel råder för lång om taxabilityen eller på annat sätt av vinster i svackan försäljning av verksamhet på fortlevnadsprincipen. 1.3 de nyinförda bestämmelserna förutom att ge för taxabilityen av sådana vinster ger förfarandet för fastställande av perioden av jordbruksföretaget och uträkningen av realisationsvinster. 1.4 tveksam till taxabilityen av vinster i svackan försäljning för perioden fram till Asson 1999-2000 fortsätta att bestå med åsikter med samma kraft framhärdande. Medan vissa bänkar personaldomstolens ha gynnat taxabilityen, har andra undantagit vinster form omfattas av beskattning. 1.5 som om ovan-sedda kontroversen räckte i-, har en ny tvist uppstått om tillämpligheten av de nyinförda bestämmelserna den pågående bedömning. Nyligen har på en av bänkarna vid Tribunal beslutat en vy konflikt med rådande uppfattningen att dessa bestämmelser var blivande i naturen. 2. Asea Brown Boveri ltds fall: 2.1 för MSANAIDA v. Asea Brown Boveri Ltd., 110 TTJ 502 (mamma.), vid Tribunal gällde frågan huruvida transaktionen i fråga var en svacka försäljning eller en specificerad försäljning. Det var också bekymrad över taxabilityen eller på annat sätt av de vinster som uppkommer vid överlåtelser av företag i en svacka försäljning. Även om domstolen i detta fall hade haft att kritiserade transaktionen inte utgjorde nedgången försäljning, ansågs det nödvändigt att ta itu med frågan om taxabilityen av vinster eller vinster om kritiserade transaktionen ägde rum en svacka försäljning utan att det påverkar det ovannämnda konstaterandet. 2.2 Tribunal skäl registreras i sin ordning ansåg att vinst som uppkommer vid nedgången försäljning var skattskyldig, som det var möjligt att beräkna kapitalvinster inklusive anskaffningsvärdet på något sätt och begränsade frågan innan dem var om funktionsläget av uträkningen skall antas för att arbeta ut vinster/förluster från nedgången försäljning. Domstolen konstaterade att det var två bestämmelser som var relevanta i denna räkning: a bestämmelserna i S. 50B, som var specifika för uträkningen av kapital vid nedgången försäljning och (ii) de allmänna bestämmelserna i S. 45, som var tillämpliga i avsaknad av särskilt förfarande som föreskrivs i S. 50B. 2.3 den tillämpligheten av S. 50B in intäkterna att när transaktionen hölls en svacka försäljning, taxabilityen av vinster och vinster som uppkommer vid sådan försäljning måste att kommas att beskatta u/s.50B av IT Act, som den nämnda S. 50B, att vara en procedurmässig och computational bestämmelse, var retroaktiv i verksamheten och därför bör styra alla pågående förfaranden. Mot påståenden av intäkterna hävdade assessee, å andra sidan, att S. 50B inte hade retrospektiv drift och därmed taxabilityen av vinster/förluster från en svacka försäljning inte kunde anses u/s.50B som var avgörande från Asson 2000-01, bara. 2.4 personaldomstolen efter uppmärksammar flera bestämmelser bland annat av S. 2(42C) och S. 2(19AA) bekräftade att S. 50B hade förts in i lagen om IT genom skattelagen, 1999 w.e.f. 1: a April 2000 och var tillämplig w.e.f. Asson 2000-01, medan överklagandet innan dem närstående Asson 1997-98 och därmed nyinförda bestämmelserna var inte tillgänglig i lagboken för bedömning år enligt överklagandet. Detta faktum emellertid inte avskräcka tribunalen för att tillämpa dessa bestämmelser av S. 50B, som i deras åsikt nu har begreppet nedgången försäljning som hittills juridiskt erkända kodifierades och infogade i form av klausulen (42 C) i S. 2 i IT akten. att vad var tidigare domare-made lagen var nu en kodifierad lagstiftning. Bombay High Court för Premier bilar Ltd. v. ITO, 264 ITR 193 fann att begreppet nedgången försäljning från början utvecklats under domare-made lag senare erkändes av lagstiftaren genom att infoga S. 2(42C); att införandet av de nya bestämmelserna var ingenting men kodifiering av vad var hitherto juridiskt erkända och S. 2(42C) var ingenting annat än försäkran om den existerande lagen av nedgången försäljning. 2.5 domstolen konstaterade vidare att domstolen i det nämnda fallet handlade Asson 1995-96 när S. 50B var inte existerar och fortfarande domstolen accepterade att vinster och vinster till nedgången försäljning var skattskyldig, som enligt domstolen visade att det alltid hade varit lagen att vinster och vinster från nedgången försäljning var skattskyldig; en naturlig följd att nämnda beslut var att bestämmelserna i S. 50B(1) förklarade att eventuell vinst eller vinst som härrör från nedgången försäljning skulle vara påförts skatt som kapitalvinster, var bara förklarande av lagen som då existerade. 2.6 tribunalen fortsatte också att besvara den uppenbara frågan om vad var nödvändigheten av att anta S. 50B när det var bara förklarande av gällande rätt. Domstolen konstaterade att svaret på den frågan låg i bestämmelserna i Ss.(2) och Ss.(3) av S. 50B, som enligt mekanismen för uträkningen av anskaffningsvärden och kostnaden för förbättring. Det noteras att avsaknad av någon lagstadgad läge för beräkning av kostnaden för förvärvet/förbättring, svårigheter var överdrivet upplevt i uträkningen av kapitalvinster som uppstår från nedgången försäljning, vilket löstes genom införandet av S. 50B; S. 50B som läste rubriken: "Särskilda bestämmelser för beräkning av realisationsvinster vid nedgången försäljning" förtydligas att S. 50B med uträkningen av kapitalvinster i fall av nedgången försäljning. medan Ss.(1) av S. 50B förklarade den existerande lagen och därmed få samma orimligt av tvivel, Ss.(2) och Ss.(3) fastställs därav bara maskiner för uträkningen av realisationsvinster från nedgången försäljning. 2.7 Tribunal fortsatte att undersöka huruvida computational bestämmelserna i S. 50B(2) och (3), antagen för att tillhandahålla enkelhet, enhetlighet och rättssäkerhet, de tre pelarna i beskattningen för uträkningen av realisationsvinster, var retroaktiv eller inte. För att besvara denna fråga, enligt personaldomstolens beslut av högsta domstolen i CWT v. Albin Kumar Swarup & söner, 210 ITR 886 (SC), vari det hade hållits att maskiner bestämmelser, som ger för maskiner för kvantifiering av laddningen, var förfarandebestämmelser och därför vill ha retroaktiv åtgärd och tillämpas på alla pågående förfaranden. SS.(2) och Ss.(3) av S. 50B är således förfarandebestämmelser eftersom de har varit infört för att kvantifiera och därmed förenkla förfarandet för uträkning av kostnaderna för förvärv/förbättring i fall av nedgången försäljning. Baserat på de nämnda avgörandena, domstolen fann att bestämmelserna av S. 50B(2) och (3) fanns maskiner bestämmelser och därmed skulle ha retroaktiv åtgärd och gälla alla pågående ärenden. 2.8 för att avgöra frågan domstolen förkastade också vädjanen av assessee att S. 50B inte kunde ha retroaktiv operation som det skulle medelvärdet, av samma logik, som ändringarna i S. 55(2)(a) anse anskaffningsvärdet av vissa tillgångar vara noll skulle lika ha retroaktiv åtgärd. Assessee för detta påstående hade åberopat CIT v. DP Sandu bröderna Chembur (P) Ltd., 273 ITR 1, vari det hölls att ändringsförslagen till S. 55(2)(a) anse kostnader för förvärv av hyresrätt rätt att vara noll hade endast framåtsyftande verkan och inte retroaktivt. Det nämnda beslutet konstaterades för att återges i samband med bestämmelserna i S. 55(2)(a), som anses anskaffningsvärdet av hyresrätt rätt att vara noll och inte i samband med S. 50B(2) och (3) som bara förenklas och standardiserat förfarandet för uträkning av kostnaderna för förvärv/förbättring i fall av nedgången försäljning. 3. Sankheya kemikalier fallet: 3.1 i Sankheya Chemicals Ltd v. MSANAIDA, 8 SOT 50 (mamma.), kemiska avdelningen för assessee-bolaget såldes som fortlevnadsprincipen på 1: a April 1990 för en klumpsumma pris på Rs.20 del. Den nämnda verksamheten bestod av tomträtter i mark, fabriksbyggnad, anläggningar och maskiner och elektrisk installation som överfördes till det biträdande företaget, tillsammans med andra tillgångar och skulder inklusive överföring av råvara och andra licenser, etc. 3.2 samma Mumbai tribunalen ställdes bland annat att överväga om bestämmelserna i S. 50B var retroaktiv i verksamheten så att inom dess netto fördelar med överlåtelser av företag mot nedgången ersättning före införandet av S. 50B. 3.3 med hänsyn till omständigheterna i målet i helhet, Tribunalen ansåg att ingen skatt var exigible till de vinster som uppstår om överföring av business företagets fortlevnadsprincipen av assessee-företaget och vinster vid sådan överföring inte var includible i händerna på assessee som inkomst av kortsiktiga vinster genom att förlita sig på Coromandel gödselmedel Ltd. v. DCIT , 90 ITD 344 (Hyd.). Domstolen också konstaterade att S. 50B i IT lagen introducerade w.e.f. 1: a April 2000 och omständigheterna i förevarande fall, business företaget såldes den 1 April 1990, dvs före införandet av bestämmelserna i S. 50B av lagen om IT. 3.4 den Mumbai tribunalen i detta fall noterade med godkännande av Hyderabad bänken vid Coromandel gödselmedel Ltd (supra) som innehas enligt beslut: "...... S. 50 och S. 50B är ömsesidigt uteslutande. Med andra ord, lockas S. 50B när det är en svacka försäljning och S. 50 attraheras när det finns en specificerad försäljning. S. 50B var inte tillämplig för bedömning året i fråga, som det hade ingen retroaktiv åtgärd. Så, den ståndpunkt som framkom var att vad överfördes av assessee var den cement enheten som en pågående verksamhet för en klumpsumma pris, så, försäljningen i fråga var en svacka försäljning och så, lockade inte S. 50, (para 43)..... " 4. observationer: 4.1 med yttersta respekt för bänken personaldomstolens leverera beslut i Asea Brown Boveri fallet, det är att märka att personaldomstolen åsidosatte inte uppskattar det rätta förhållandet av Bombay High domstolens beslut i Premier bilar Ltd. Domstolen i det här fallet medan avgöra överklagandet för assessee hade ingenstans direkt eller indirekt uppgav att bestämmelserna i S. 50B var retrospektiv i sin verksamhet. Domstolen ombads endast besluta om överföring i det nämnda fallet var en svacka försäljning eller en specificerad försäljning. Detta är framgår av p. 235 i nämnda rapport enligt: "i denna vädjan, vi var bara tvungna att överväga om transaktionen var en svacka försäljning och har kommit fram till att det fanns en försäljning av företaget som helhet, måste vi remand ärendet tillbaka till AO att beräkna quantum av kapitalvinster. För detta ändamål, kommer att AO behöva bestämma kostnaden för företaget enligt computing kapitalvinster som kan uppstå om överföring. AO kommer också att krävas att avgöra dess värde u/s.55 i IT-lagen. Ytterligare, AO måste att avgöra på vilka grunder får indexering i datorvärlden kapitalvinster och quantum därav. Slutligen kommer AO att behöva bestämma quantum av avskrivningar på blocket av tillgångar. Det kan nämnas att dessa parametrar som vi har nämnt inte är uttömmande. De är några av parametrarna enligt lagen." I själva verket riktade domstolen endast myndigheterna att beräkna vinster om det var möjligt och ingenting utöver det. Domstolen var i det fallet inte berörda av frågan om huruvida alls uppstod några skattepliktiga kapitalvinster på nedgången försäljning. 4.2 personaldomstolen själv noterade med godkännande att domstolen i Premier Automobiles fall (supra) hade lämnat frågan om arbetande ute anskaffningsvärdet till AO med de synpunkter, som även den Tribunal som befunnits vara ganska betydande. Det har vidare påpekat att "Hon'ble jurisdiktioner High Court i det nämnda fallet har inte uteslutit tillämpligheten av de parametrar som föreskrivs i S. 50B(2) och (3) för kostnaden för förvärvet/förbättringar i fall av nedgången försäljning". Detta konstaterande gör det klart att Bombay High Court ingenstans bekräftat tillämpligheten av dessa bestämmelser. 4.3 således, tvärtemot vad som sagts av personaldomstolen, vi inte hittar att nämnda beslut av personaldomstolen var i enlighet med beslutet av Bombay High Court i Premier bilar fall i allt som frågan avgjorts av Tribunal var aldrig innan High Court i det nämnda fallet. 4.4 den högsta domstolen i Sandu Bros. (supra) ombads undersöka huruvida bestämmelserna i S. 55 som tillhandahåller för antagandet av noll kostnad vid hyresrätt var retrospektiv och var tillämplig på bedömning år före Asson 1995-96. Högsta domstolen efter att ha granskat fakta och lagen ansåg att dessa bestämmelser hade endast framåtriktad tillämpning. Frågan inför tribunalen i Asea Borwn Boveri fallet var i stort sett liknande och assessee hade rätt i att förlita sig på beslutet att stödja dess så att bestämmelserna i S. 50B inte skulle gälla retroaktivt. 4.5 personaldomstolen själv konstaterade att bestämmelserna i S. 50B och Ss.(1) i synnerhet hade effekten av att ta bort befintliga anomali om beskattning av vinst svacka försäljning. Denna slutsats personaldomstolens bekräftat att den nya bestämmelsen skapat en särskild avgift på sådana vinster för första gången genom att tillhandahålla genomarbetade mekanismen för att göra de nämnda kostnaden effektiv. Definitioner av termerna "svacka försäljning", "företag" och "nettoförmögenhet" ge en färsk betydelse för förståelsen av nämnda villkoren och därför gör det ännu svårare att stödja domstolens uppfattning att nyinförda bestämmelserna är retroaktiv. Även lagstiftaren har ingenstans uttryckt att bestämmelserna var förtydligande, lämna ensam retroaktiv. Varken bestämmelserna, noter, klausuler och memorandumet förklarar bestämmelserna som också cirkulär efter insättningspunkten framföra ett sådant krav. 4.6 fråga undersöktes av Hyderabad bänken vid Coromandel gödselmedel Ltd (supra), som tydligt hållas att bestämmelserna i S. 50B inte var retrospektiv eller retroaktiv. Detta beslut följdes av Mumbai bänken ifall de Sankheya kemikalier (supra), som tyvärr inte var noterat. 4.7 bättre uppfattning är att S. 50B tillämpas framåtriktat och inte retroaktivt. Frågan kräver emellertid prövningen av särskilda bänken vid Tribunal med tanke på klyvning av åsikter bland bänkarna.